Ja, det var något grymt så kallt det var inatt när jag vaknade! Aldrig varit med om liknande måste jag säga. Till och med kallare än sommarnätterna i tältet när det blåste och ven som mest. Huah!

Men jag börjar nog från början.
Jag, morsan och Rolf satte oss i bilen i Fredags förmiddag och styrde mot Linköping. Där blev det ett litet stop och en fikapaus inne hos morfar. Rolf eller mamma påpekade att hans kaffekokare nog är dags att bytas ut och frågade varför han inte tog någon av de två oupackade kaffekokarna som tydligen stod i klädförådet istället. Haha. Gammlingar. Mamma plockade fram båda två i alla fall och tog upp den ena, som hon och Rolf inte ville ha (för dom skulle få ta hem den ena). Med lite halv vilja drog morfar ur kontakten till sin trogna, slitna gammla kaffekokare och protesterade nästan lite med hur bra den var. Men efter att vi rengjort kartongen och kaffekokaren, som hade blivit hem åt några små pappersätande djur med sex ben, och upptäckt att manualen var aldeles sönderbiten och sett att siffrorna var aldeles för små för morfar att se, så fick han ställa tillbaka sin vita gamla kaffekokare. Mycket nöjd var han :)

Sedan bar det av vidare mot målet - Småland och det lilla samhället Ankarsum där min Moster bor med sin man. Vi fick mycket god mat och lite att dricka. Pratade en hel del och gubbarna drack lite till ;P Sedan åt vi lite igen, och lite efterrätt på det, pratade en hel del och drack lite till. Bosse, moster Ankis man, får till det ibland när alkoholhalten sakta stiger. Rolf pratade om hur mycket tid jag hade lagt ner på håret osv osv, ni vet, och säger att jag lika gärna hade kunnat låta bli. Då bryter Bosse in: Nääe men Elin, nääe, du vet, det har jag faktiskt sagt förut. Du har ju aldrig, alltså när du var mindre och sådär va, du har ju inte riktigt brytt dig om ditt utseende så mycket. Men jag måste säga det, och jag har faktiskt sagt det förut här, att den fula ankungen blev en svan!" hahaha. Va jag skrattade :D Vet inte riktigt hur man ska ta det där liksom, men det var ju välmenat.

En kul kväll var det i alla fall, mycket trevligt. Men inget varar för evigt, så det blev dags att gå till sängs och slumra lite innan det var dags för frukost. Så kattlådan i gästrummet bars ut utanför dörren så att jag kunde stänga om mig. Anki varnade för att det kunde bli lite kallt när dörren var stängd. Men hällre det tänkte jag än att höra det där skrapandet i kattlådan hela natten. Så ja gick och la mig. Jag har ingen aning om hur många timmar jag sov, men det var nog inte så värst många. Plötsligt vaknade jag i princip av att jag låg och skakade för att jag frös så mycket. Jag var tvungen att resa mig upp och lägga på två stora filtar på täcket, ta på mig strumpor och mjukisbyxor! Sen kunde jag nätt och jämt somna om och sova tills Mamma kom in och väckte mig och reagerade på hur kallt det var.

Sen blev det frukost och runt ett drog vi oss hemåt igen. Raka vägen till Motala.

Jag vet att det blev väldigt mycket nu. Som vanligt. Det är inte lätt att hålla det kort alltså :P Jag får öva lite.
Hoppas alla har en bra helg!